Arkiv för kategorin Inspiration

SER DU DIN FRAMFART?

29 september - 22:58

Man krigar, sliter, beskådar sin kropp flera 1 gånger per dag. Det är svårt att se de små stegen – framsteg. Min vän Jocke som jag coachar är lite drygt 1½ månad bort från Decembercupen och AF-debuten. Han ligger bra till och formen är bra – trots att han själv inte tycker han ser det, innan helgen. Idag fotade/filmade vi med bra kamera och Jocke fick bevis på att han gått framåt. Bättre posering, bättre form och som ni ser på bilderna är det bra. Är glad att jag får chansen att hjälpa Jocke förbereda sig. Han har alla delar som behövs för att tävla. Tränade och sen åkte jag direkt hem till Stockholm. Tack Dalarna för en bra helg. Lyckades dra upp en 1a på 57,5 kg extra i chinsen. Gött. Kattis och David ska tävla kommande helg och de gjorde även de ett grymt pass. Bra kämpat idag – så kul att se er kriga ihop!
Imorgon skickas de långärmade tunna hoodisen från producenten så nu är det inte många dagar bort. Kepsarna är även de på frammarsch! Hösten kommer vara fylld med snygga produkter där ute.
Sportlife icaniwill

Sportlife icaniwill-2

Sportlife icaniwill-11

Sportlife icaniwill-16

Sportlife icaniwill-18

Sportlife icaniwill-29

Sportlife icaniwill-31

/Gustaf som är mycket slätare än Jocke!

ICANIWILL GEMENSAM TRÄNING PÅ GUMSE GYM

14 september - 18:55

45 pers under samma gymtak, 45 pers som inspirerar varandra, 45 pers som älskar det dem gör. Mitt första ICANIWILL-event blev så grymt bra! Största tacket till Celsius, Gumse gym, Fitnessguru och alla underbara personer som kom och gjorde min dag. Att få föra folk samman och se hur alla trivs och mår bra, det är en ynnest!

20130914-185507.jpg
Bildbomb kommer senare!
/Gustaf

ICANIWILL IN REAL LIFE – GEMENSAM TRÄNING PÅ GUMSE GYM

2 september - 19:22

ICANIWILL Gumse GYM BildDå är det spikat och klart. Den 14 september kl 14.00 är det uppslutning och uppställning på Gumse Gym i Sollentuna! Alla är välkomna och det är superbra om ni kan gå in på Facebook och hoppa med i eventet så får ni reda på all info ni behöver. Eventet uppdateras fortlöpande och programmet kommer snart ut. Ska bli så grymt kul att få umgås ett par timmar med alla som delar vår syn på livet och vill framåt. Mikael Gumse som äger Gumse Gym släpper in varje person för 50 kr och då bjuder han dessutom på protein efter passet. Det kommer bli en liten goodiebag/gratisgrejer (om jag inte får tag på påsar) så oroa Er inte för de 50 kronorna. Celsius kommer finnas på plats och bjuda på dricka, Jocke kommer visa hur man blir bra på chins och mycket mer. Jag vill snacka, träna, må gott och hänga med Er alla. Hoppas så klart att ni ska träffa på några nya trevliga individer, kanske säga hej till någon ni följer på instagram eller bara vara trevlig och sprida värme och glädje kring vårt gemensamma intresse. Håller på och styr fotograf och lite andra grejer så se till att ni klickar Er in på eventet och joinar upp! Som sagt, alla är välkomna! Ni hittar eventet här – hittills är vi 34 anmälda! Grymt skoj

Snickaren kom inte idag – han var krasslig – så istället börjar de jobba på onsdag, om inte den snickaren också är lite snuvig? haha det är alltid något när det kommer till hantverkare. Filmade lite idag med Emily på träningen så ska försöka klippa ihop ikväll och kasta upp.
/Gustaf som är lite stolt över att eventet blir av.

 

CALEST..CALESITIN.. EH!

19 juli - 22:10

Idag har jag filmat och intervjuat en av Sveriges bästa atleter inom calest.. Calistin.. calisthenics! Där satt den. Inte lätt att uttala och INTE lätt att utföra. Så grymt impad av denna kille och ganska sugen att börja träna på mina kroppskontroll/styrka lite mer. På bilden nedan står herrn, ej namngiven än, på fingrarna och tårna. Inget annat är i backen! Försök Er på det här på vardagsrumsgolvet nu på fredagskvällen så får ni Er en bättre uppfattning om detta omfång.

20130719-220318.jpg
Ny icaniwill GoPro workout video kommet släppas i samband med denna podcast så ni kan kika innan eller efter ni lyssnat. Sjuka moves utlovas!

Min egen styrketräning kändes lite lam i förhållande till Mr C men som tur var tränar han även på gymmet så jag kunde gömma mig bakom det faktum.
Rygg, 5 set viktade chins – 10 kg extra, 140kg marklyft i 10repetitioner 4 set. Diverse roddar och lite annat smått och gott. Många av Er kör ju lott schema så ni vet upplägget!

20130719-220726.jpg
Avslutar kvällen med lite lätt ostkaka för att fira Emilys semester. Vi ska på en liten roadtrip upp norr och mitt i veckan blir det varmare breddgrader.

Dalarnas Tidningar ringde upp mig idag då de hade sett bilder för donationen till cancerforskningen – superkul att det uppmärksammas lite på hemmaplan oxå! Tack igen alla som bidrog.
Trevlig kväll!
/Gustaf

ICANIWILL PODCAST 5 – BIGGEST LOSER EMMA

20 juni - 14:02

Då öppnar vi upp portarna för nästa icaniwill podcast. Vi har tagit steget till nr 5 och denna gång är det Emma Eklund som kom på en retande andraplats i Biggest Loser 2013, tror att det var 0,någonting % som det hela avgjordes på till förmån för Simon. Men det var då och en tävling. Idag har jag träffat Emma och pratat om livet på och efter Slottet. Fördomar baserat på vikt och varför just hon lyckats gå ner 46,9% av sin startvikt. Denna gång är det riktig mick och i början är jag tom lite för nära micken bara för att reparera för föregående gångs taskiga kvalité. Det var extra kul då Emma idag tänker och resonerar på ett sätt som är väldigt likt det jag förespråkar. Klicka här och lyssna på Emmas resa! Som vanligt måste du öppna i iTunes. Jag försökte även lägga upp på Soundcloud men jag har slut på utrymme där. Försökte ta bort en fil och ersätta med den senaste men si de gick inte, tips mottaget så alla som inte gillar/har iTunes kan lyssna ändå!

/Gustaf

DAGS ATT GÖRA NÅGOT MER

16 juni - 16:37

”Har återigen tillbringat timmar på sjukhuset. Denna gång blev det övernattning och jag kommer bli kvar några dagar till…

Började i fredags kväll, fick svårare och svårare att andas, men sov hemma och åkte in på dagen igår. I måndags tappades jag på vätska i lungan, nu fanns det luft. Det man ville inte skulle ske, skedde, så nu sitter jag med ett dränage som suger ut luften ur lungsäcken istället… Blir kvar på sjukhuset tills det är klart och det vet man inte hur lång tid det tar. Det bästa av allt just nu, det är att jag kan andas!”
Texten kommer från Cathrines blogg. Hon bor i Falun tillsammans med sin Stefan och deras lilla Stella. Stefan har spelat bandy ett flertal år i Falun och jag har åkt snålskjuts med herrn en gång från Falun till Uppsala när jag pluggade där. För drygt ett halvår sedan blev Cathrine sjuk, allvarligt sjuk. Hon väntade då Stella och valde bort sen egen behandling framför Stella. Jag har läst hela artikeln ett par gånger och följt deras vardag på distans men när Stefan började följa mig på Instagram och jag honom fick jag en inblick i hur olika vårar vardagar är. Hade du en tuff helg? Tänk om – Texten ovan är Cathrines helg och nu när jag lyckats bygga upp både mitt personliga varumärke och IcanIwill känner jag att det är dags att bidra. Det kanske inte blir gigantisk men det är alltid något och om inte jag gör det, är det ingen annan som kommer dra in de här pengarna. Dags att tänka mindre på oss själva och mer på våra medmänniskor och i det här fallet Stefan, Cathrine och Stella.
Jag kommer därför att från och med idag 16 juni  fram tom 16 juli 2013 att skänka 50% av intäkterna från mina IcanIwillprodukter till forskningen mot Kondrosarkom. Det kommer kanske inte hjälpa just Catherine eller Stefan men om man framöver kan göra något litet för att bidra till att denna sjukdom kan få en bättre behandling eller i det långa loppet botas så är jag villig att bidra! Så om ni den kommande månaden införskaffar en shaker, ett par dragremmar, wristwraps, t-shirts, linnen eller armband från min serie för att hålla Er motiverade och på rätt spår så kommer ni alltså också att bidrar till IcanIwills insamling till cancerforskningen. Ni kan bära produkterna med rak rygg och veta att ni har gjort någonting gott för en medmänniska. Jag behöver verkligen hjälp från alla som läser det här inlägget för att sprida budskapet och nu handlar det inte om att göra reklam för IcanIwill, nu handlar det om vad IcanIwill kan göra för cancerforskningen. Jag hoppas verkligen ni tar er tid att läsa artikeln nedan som Anders Staffas skrivit, den är så in åt helskotta bra och att få se saker ur ett annat perspektiv eller bara dela det som Cathrine och Stefan är med om är värt mycket för mig och troligtvis också för dig. Du kan gå hem till din familj som är frisk, du kan krama om din mamma som är frisk, du kan gå till gymmet utan att behöva tänka på om din fru helt plötsligt kommer få svårt att andas samtidigt som hon är hemma med Er lilla dotter.
Jag vill verkligen bidra med det jag kan så snälla ni, hjälp mig hjälpa andra!
Hela artikeln om Cathrine och Stefans resa finner ni nedan, citerade från DT.se

ETT VAL FÖR LIVET

UPPSALA
Cathrine kämpar mot dödens lotteri.När sex veckor gamla dottern Stella rullas in i rummet skiner hon och pappan Stefan Tranblom upp.För DT-sporten har de valt att berätta om det ofattbart mörka som drabbat dem när livet var som ljusast.– Det som är jobbigt för mig är att jag inte kommer få se Stella växa upp, säger Cathrine, 26, obotligt sjuk i kondrosarkom, en typ av skelettcancer.

HAR DOTTERN STELLA

Familj: Stefan 28, Cathrine 26 och dottern Stella sex veckor.
Yrke: Stefan jobbar som sjuksköterska på ambulansen, samtidigt som han är bandyspelare i Falu BS. Cathrine arbetar som redovisningskonsult.
Bor: I Falun, där Cathrine ursprungligen kommer från Sundsvall medan Stefan är född och uppvuxen i Uppsala.

Från fönstret inne på onkologavdelningen vid Uppsala akademiska sjukhus skymtar klassiska Studenternas IP.Det var där som hennes make Stefan Tranblom lade grunden till bandykarriären och tog honom från födelsestaden vidare till Sundsvall och Selånger. Där träffade han den då 21-åriga Cathrine, som han så småningom skulle gifta och skaffa sig barn med.
– Vi hade inte hängt ihop så länge när vi flyttade till Falun, säger Stefan som inför den här säsongen återigen skulle få dra på sig kaptensbindeln över Falu BS blå matchtröja.
– Bandyn är hans liv, eller egentligen våra liv. Skulle Stefan sluta med bandy på grund av att jag är sjuk har han snart inget liv kvar. Sen tror jag han hämtar kraft från bandyn, säger Cathrine.
Det som i våras såg ut som en spirande familjeidyll har i stället bytts ut mot en mardröm där Stefan och Cathrine tvingats fatta i det närmaste omänskligt svåra beslut. Beskedet om att Cathrine väntade parets första barn kom som en glädjechock.
– Det kändes häftigt, minns Cathrine.
– Nästan overkligt, fyller Stefan i med.
– Sen tänkte man, tänk om det händer henne något eller är något fel på barnet. Det var förväntansfullt, men också nervöst, fortsätter Cathrine.
Veckorna gick och till en början fortlöpte graviditeten som planerat.– Jag har varit den som hela tiden… tagit mig om magen, längtat hela tiden. Samtidigt som vår allt mer började övergå till sommar kom dock fler och fler signaler om att allt inte stod rätt till med Cathrine.
– Jag blev andfådd men tyckte att det kunde bero på så många olika anledningar. Jag hade inte tränat så mycket och hade hört att man kunde bli andfådd när man var gravid. Vad hade jag mer för ursäkter, säger hon och blickar mot Stefan.
– När man ska få barn första gången är det inte så lätt, man hör så mycket olika saker… Sen, vi träffades bara på kvällarna i soffan och det är ju inte särskilt ansträngande, utvecklar Stefan .En söndag skulle paret gå från garaget upp till sin lägenhet i de centrala delarna av Falun.
– Cathrine blev tvungen att ställa sig mot en vägg och kippa efter andan – efter att gått upp för två halv-trappor. Då kändes det som att så här skulle det inte vara utan att det måste kollas upp. Efter en första kontroll vid vårdcentralen pekade indikationerna på en propp i ena lungan. Cathrine remitterades till Falu Lasarett där hon genomgick en lungröntgen. Av en slump gick röntgenbilden så långt ner att även en skymt av levern syntes – den hade förändrats och nu ville läkarna gå vidare. Under ett par veckors tid togs prover och allt mer började peka mot att Cathrine bar på en allvarlig sjukdom.
– Vi var på kvinnokliniken i Falun i två veckor medan de analyserade och det de kom fram till var att det var tumörliknande och det verkade vara elakartade tumörer, säger Cathrine.
Stefan:
– I Falun fick vi bara veta att det var cancer det var frågan om. Då kändes det helt overkligt.Men det skulle bli ännu värre. Cathrine transporterades till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hela kroppen behövde magnetröntgas.Kvinnokliniken i Faluns farhågor besannades, tumörer i bäckenet, ena lungan och levern upptäcktes.En tre veckor lång period av nya utredningar och vård inleddes i Uppsala.Fortfarande i dag kan läkarna inte ställa någon helt säker diagnos, mer än att det är obotlig skelettcancer av typ kondrosarkom.
– En väldigt ovanlig form, och väldigt aggressiv. När vi kom till Uppsala och fick reda på att den spridit sig vidare och att det inte fanns något bot – allt var helt nattsvart, säger Stefan.
Cathrine:
– Det sista vi hade föreställt oss.Deras framtida liv och familjedröm hade krossats.I stället för fokus på barnvagnar, leksaker och flytt till hus med egen trädgård tog ord som morfin, cytostatika och odlingar en allt större plats i parets liv.Faktumet att Cathrine kommer att dö har de blivit tvingade att inse, likaså att berätta för omgivningen om det lika tragiska som oundvikliga ödet som drabbat dem.Stefan minns dagen i somras då han stod inför hela laget i Falu BS omklädningsrum och skulle förklara det ofattbara.
– Det var fruktansvärt jobbigt, det var så pass nytt och man kan fortfarande känna att man inte fattar att det är som det är. Då, när det var så pass nytt var det… det var för stort för att förstå. Man var mitt i en chockperiod, men jag kände att det måste komma från mig och var viktigt för mig att jag fick berätta för dem hur det låg till, säger han och fortsätter:– Jag kan tänka mig hur de tänkte, om de skulle våga prata med mig, hur de skulle vara och bete sig. Då kände jag, att kan jag stå och berätta om situationen och svara på deras frågor tror jag att jag underlättade för dem också. Men det var också viktigt för mig, ett sätt att bearbeta, att få prata om det. Cathrine behövde snabb, svår och tuff behandling för att kunna fördröja det grymma sjukdomsförloppet. Samtidigt var hon gravid med halva tiden gången.Läkarna rekommenderade abort, men Cathrine var obeveklig.
– För mig var det viktigt att behålla barnet. Jag var då i vecka 22. Jag hade känt hennes sparkar mycket tidigare än vad man brukar göra så bara det…Beskedet gavs en fredag och Stefan och Cathrine fick helgen på sig att fundera över hur de skulle göra med barnet.Svaret var tydligt. Barnet skulle ges så stora chanser som möjligt att överleva även om det samtidigt handlade om att Cathrine behövde offra sig själv och riskera att minska sin tid i livet genom att avstå behandling.
– Som det känns nu kanske jag gjorde det.Stefan:– Ett omänskligt beslut. Det går inte att ta sådana beslut. Helt plötsligt får man veta, från ingenstans, att Cathrine har obotlig cancer. Vi tror att vi ska bli föräldrar samtidigt som de rekommenderar oss att ta bort barnet när det gått över halva tiden. Det blir för stort, det går inte greppa, man tappar fotfästet.Fokus ställdes på att ge barnet så stora överlevnadsmöjligheter som möjligt. Hoppet stod till att Cathrine inte skulle hinna bli så dålig under den tid barnet behövde växa till sig i magen.
– Sedan kom läkarna fram till att en viss typ av cellgiftsbehandling skulle man kunna ge med barnet i magen och det gjorde man. Men det resulterade i att allt fostervatten försvann, då var vi framme i vecka 25, förklarar Stefan.Ytterligare två veckor av behandling följde och Cathrine fick genomgå ständiga ultraljudskontroller.Vecka 26 kom och barnets tillväxt hade hämmats.Inte heller under vecka 27 hade det skett någon förändring och målet om att plocka ut barnet vecka 32 tedde sig allt mer avlägset. Läkarnas fokus började i stället på att barnets födelse skulle ske redan vid vecka 28.Då, när graviditetens 28:e vecka inleddes och ytterligare ett ultraljud genomfördes i det allt mer tätnande mörkret.
– Vi var helt säkra. Det kommer inte att vara någon skillnad. Men plötsligt hade det fyllts på med fostervatten och barnet såg ut att må bra. Då fick vi sitta ner med barnläkare, onkologläkare och ultraljudsläkare och ta ett nytt beslut om hur vi skulle gå vidare.Sammanlagt hade Cathrine varit utan cellgifter i tolv veckor när hon egentligen skulle ha haft det.Valet stod återigen mellan Cathrines hälsa och chans till ett lite längre liv eller att fortsätta bära barnet i ytterligare fyra veckor för att ge det så bra förutsättningar som möjligt.
– Det fanns inget val från din sida, säger Stefan.
– Nej, svarar Cathrine.De avslutande veckorna innan födelsen var bara en lång väntan.Ultraljudskontrollerna hade sedan lång tid tillbaka avslöjat att Katrin bar på en dotter.
– Det gick liksom inte att undvika att se, ler Cathrine.Under tiden beslöt sig Stefan och Cathrin att gifta sig.Paret var sedan tidigare förlovade och för att få ett avbrott i allt elände planerades bröllopet i en rasande fart.
– Vi kände att vi ville göra det. Vi planerade och genomförde det på fem veckor. Det var rätt mycket jobb, men samtidigt var det skönt att få något annat att tänka på. Det gjorde en glad.
Cathrine:
– Det var under de veckor när de egentligen bara var väntan på att hon skulle födas. Det man var livrädd för var om jag skulle bli sämre.Inför släkt och vänner gifte sig Stefan och Cathrine i Botaniska trädgården i Uppsala den 17 september och ytterligare nio dagar senare blev de stolta föräldrar till dottern Stella.
– Det kändes som lyckliga stunder mitt i allt elände. Sen att det går bra för Stella är otroligt viktigt. Men det är klart att det fanns stor risk för komplikationer när man föds så tidigt, säger Stefan.Från att ha vägt 1 615 gram vid födseln tappade Stella i vikt till 1 317 gram. I dag väger hon 2 700 gram och ser av allt att döma ut att gå mot en ljus framtid.
Men Cathrines tillstånd har försämrats.Veckan efter att Stella kom till världen sattes cellgifter återigen in.
– Efter förlossningen har det skett en akut försämring. Allt har gått så fort. Först, man har vetat att Cathrine är sjuk, men har inte märkt det och inte sett det. Sedan, helt plötsligt, händer allt på en gång. Man får panik, ska det här gå så här fort? Någonstans tror man ändå, och hoppas, att cellgifterna ska bromsa lite och att Cathrine ska få lite mer kvalitetstid. Samtidigt vet vi att det kommer ta slut på grund av det här. Vi hoppas och tror att det ska ta tid.
– Läkarna kan heller inte svara på vilka konsekvenserna blivit av att Cathrine avstod behandlingen. Man vet ju inte ens om behandlingen har någon effekt.Har det funnits stunder då ni trott att det är över?
Stefan:
Ja, jag har haft sådana stunder.
Cathrine:
Klart det har, samtidigt har jag bestämt mig för att kämpa. Det är väl mer nu när det är ganska tufft som man börjar fundera över hur lång tid det egentligen är kvar. Det har man inte funderat på tidigare.Hur förhåller ni er till döden?Stefan: Vi är i olika situationer fast ändå i samma. Jag är livrädd för att Cathrine ska försvinna och att jag ska bli ensam, ensamstående förälder. Det var liksom inte så det skulle bli. Det känns fruktansvärt orättvist, vi skulle ju ta hand om det här barnet tillsammans och det hoppas vi få göra ett tag till.
Cathrine:
För mig är det ju en helt annan situation, jag kommer att lämna er. Det som är jobbigt för mig är att jag inte kommer få se Stella växa upp. Varför berättar ni?Stefan: Vi tror det blir lättare för folk hur de kan förhålla sig till det om de märker att vi är så öppna med det och inte har något problem att prata om det. Vi kräver inte av folk att de ska vara på ett visst sätt. Det är ingen hemlighet, läget är så här och det är förjävligt. Det spelar ingen roll vad någon säger eller gör. Läget kommer inte att förändras. Det känns bäst att var öppen med det och onödigt om det blir missförstånd. Därför känns det skönast för oss att tala om som det är.
Cathrine:
Det känns skönt att folk får veta så det inte blir en massa tissel och tassel.Hur Stefans tänkta bandysäsong kommer att se ut går i dagsläget inte att svara på, även om viljan fortfarande finns att dra på sig Falu BS matchtröja vid något tillfälle under säsongen.– Bandyn är en viktig del av mitt liv och så länge jag kan spela vill jag det. För mig är det ett bra sätt att orka, det ger mig energi, ett andningshål att få den kraft jag vill vara och behöver vara. Cathrine har hela tiden sagt att hon vill att jag ska spela och det har jag försökt göra så gott det går, säger Stefan och fortsätter:
– Just nu blir det ingen bandy, det är likadant där, det jättesvårt att säga när man inte vet vad som kommer att hända. Jag hoppas på det bästa, att Cathrine ska bli bättre och att jag då också ska kunna spela lite.
Dörren till sjukhussalen går upp. Stefans mamma och syster kommer in med Stella. Cathrine flyttar sig från sängen till stolen, tar sin dotter i famnen och spricker upp i ett stort leende. Stefan sätter sig bredvid sin familj och kysser Stellas huvud.
– Vi vill vara tillsammans och har försökt leva så mycket och bra det bara går. Nu, de senaste veckorna, då Cathrine har varit så dålig, då är det svårt att leva. Vi försöker göra det bästa av situationen. Stella, där kan man bli glad av att bara titta på henne och Cathrine är en otrolig kämpe. Det är glädje för mig.
– Utan Stella skulle vi inte orka, så är det bara, säger Cathrine.”

Relaterat

KONDROSARKOM

En typ av skelettcancer.

Finns i två former, en högmalign (mycket elakartad) och en lågmalign sarkom.

Källa: cancerfonden.se

Om du tagit dig hela vägen hit så tror jag att du är villig att vara med och hjälpa mig samla in pengar mot denna vidriga sjukdom!
Tack för ditt bidrag
/Gustaf

VART LÄGGER DU DITT FOKUS?

15 juni - 10:01

Idag ”följer” jag, och säkert ni också, dagligen många av de personer vi tycker gör något intressant eller ser upp till via sociala medier. Men scrollar genom selektiva delar som de delar med sig av och drömmer sig ibland bort om att man själv vill vara där eller gör det som de gör. Vi ser helt enkelt det vi vill se och det personerna som delar (inklusive mig själv) vill att ni ska se. Det är ju lite så de sociala medierna fungerar.

Dessa bilder går ofta många tankar att cirkulera och men lägger mer och mer fokus på saker men vill se och ha, istället för att gå till sig själv och försöka göra något konstruktiv av det. Av just dessa anledningar har jag den senaste tiden verkligen försökt släppa vissa moment i min vardag och istället fokusera än mer på mig själv istället för att tänka så mycket kring andra. Det har flera olika aspekter kopplat till det men för att jag ska ta mig vidare så måste jag tänka framåt och strategiskt. Visst kan man självklart hämta motivation från personer som kommit längre och uppnått mer men någonstans blir det lätt att man faller in i vad som redan är gjort. Vi människor är oftast ganska målinriktade och alltid när vi startar en resa har vi ett tydligt fokus och en tydlig ide. Vi arbetar hårt och mycket och efter ett tag tappar vi fart, ork och sikte på målet. Då måste man kunna pausa för en sekund, och lyfta huvudet över vardagen (som det faktiskt har blivit) och se så att skeppet är på rätt väg.

20130615-100225.jpg

Jag har idag fått igång mitt företag och det rullar på ganska bra. Jag ar arbetat mycket och när det blir så fastnar man lätt, precis som jag beskrev innan, i det vardagliga arbetet som måste göras och nu har jag kommit till den punkten där jag precis lyft min blick för ett tag och insett att jag måste göra saker på ett annat sätt för att ta mig vidare.

Varje beslut vi fattar längst våra liv, fattar vi utifrån den informationen vi har vid det tillfället och vad som är bäst just då. Vi tar hänsyn till kortsiktiga och långsiktiga aspekter. Tiden går och saker förändras. Var inte rätt för utmaningen att fatta ett lite ”obekvämt” beslut. Det är inte alltid den lätta och smarta vägen som är det bästa utan kanske just den lite mer obekväma vägen. Jag tänker inte stanna av i mitt företagande och om 2 år se tillbaka och se att jag tog den lätta vägen vid ett vägskäl. Jag vill utmana mig själv, jag vill utvecklas och ser man på de personer jag har förmånen att arbeta med i min PT-verksamhet så är det just modet att våga som många besitter. Saker går alltid att bygga upp, pengar går alltid att tjäna in igen och hela anledningen till att jag startade företaget var just för att utmana mig själv så varför skulle jag sluta nu?

Vissa saker kommer att förändras och det kommer bli oerhört spännande att se hur det ska gå till mer i detalj och vart det kan ta mig och IcanIwill. Jag skakar om i burken och när allting landat vill jag även försöka få ut IcanIwill till en bredare massa, gör något inte bara för mig själv utan för andra, kunna hjälpa fler, samtidigt, bara genom att göra något bra.

20130615-100308.jpg

Så, vart lägger du din fokus och kraft? Hur mycket tid spenderar du på att titta på andra som uppfyller sina drömmar istället för att vrida om fokus mot dig, så att du når dina drömmar?
Kan du vara villig att betala mer för att få något värdefullt för dig? Använd din tid klok och som jag så många gånger tidigare skrivit om. Stanna upp, lyssna, titta, känn av – är det fortfarande rätt? Är det fortfarande på våg åt det håll jag vill att det ska? Skippa copy paste, våga ta på dig snöskorna och gå ut på platser där ingen tidigare vandrat.

/Gustaf

EMILY KAN HON

14 juni - 23:16

Sjukt bra axelpass med baby och Christian. Massor av axlar, massor av triceps och vader + mage.
En tacomiddag senare och jag är klar för sängen. Imorgon blir det lite fix här på hemmaplan och förhoppningsvis hinner jag träffa lillasyster som är på besök på Summerburst.

20130614-231433.jpg

20130614-231442.jpg
Mina axlar och triceps SKA växa detta år, inget snack! Planen är klar, nu ska den bara exekveras – pass efter pass, vecka efter vecka! Inget kommer stoppa mig, hänger du med på mitt byggår?
God natt
/Gustaf

REDO FÖR FOTOGRAFERING

3 juni - 9:19

20130603-091954.jpg

Nu känner jag mig redo. Vågen visade 97 kg i morse och formen känns ändå helt OK – har många timmar kvar till fotograferingen så hinner nog torka ut lite mer hoppas jag. Ska kila iväg och klämma lite fett alldeles straxt och sen smaska i mig en hamburgare på Max för att se hur formen svarar på det. Har tidigare bara laddat på ris och ”ren” mat men som jag sagt tidigare ska jag denna gång prova och äta lite mer skräp innan för att se om det är något för mig. Finns ingen risk att jag pajar något utan det är bara för att se om jag kan få mer tryck in i musklerna, vilket jag tidigare saknat på tävling. Gick en liten promenad i morse men det var inge kul. Benen trötta och huvudet tomt. Som tur var har jag påbörjat en ny Spotifylista med en grymt skön låt från Lil Wayne. Som vanligt hittar ni Ollas Junilista HÄR.

Har så taskiga möjligheter att fota dagsformen på ett bra sätt (blir ju dessutom proffsfotad i eftermiddag) så ni får nöja Er med bilden i instagramflödet ovan. 106 kg -> 97 kg på 6 veckor. Nu är jag så där nöjd igen. Formen ser helt OK ut på så ”hög” vikt, som ni kanske minns tävlade jag på 90 kg i december. Kroppen är ett fantastiskt verktyg och om man bara lär sig grunderna kan man göra så ofantligt mycket kul med den.
Se nu till att äga måndagen som bara Du kan och gör det du vill med den. Hörs snart igen
/Gustaf

VÅGA VARA STOLT

31 maj - 17:58

20130531-174856.jpg

Feelgood-känslan strålar i hela kroppen. Man blir lätt varm längst med ryggraden.
Har precis klarat av dagens benpass som trots att kroppen och benen bokstavligen skakade typ passet rakt igenom kändes riktigt bra! När jag klev ut ur gymmet och träffas av solstrålarna kommer känslan. Stolthet!
Jag är stolt över min egen insats på detta passet
Jag är stolt över min egen insats idag med cykelintervallerna, jobbet och kosten
Jag är stolt över min egen insats denna vecka och denna diet, för nu är snart dieten klar. 6 veckor vs 6 månader och jag kan konstatera att det är den hårda vägen som jag vandrat denna gång som passar mig bäst.
Efter att helgen gått förbi har jag gjort allt jag kunnat för att slipa formen inför fotograferingen och jag ser fram emot den så grymt mycket.

Det är inte ofta jag skriver eller säger att jag är stolt men idag kan jag sträcka på ryggen och säga det rakt ut. Jag är stolt över mig själv och min disciplin och även om det inte är den bästa formen jag kommer vara i så har jag landat på en bra vikt där jag tror jag kan ladda på och försöka fylla ut den lite bättre än på DC. Jag är även stolt över min familj, mitt arbete, mina vänner och det jag står för vad gäller IcanIwill och jag är övertygad om att det är flera som läser det här som är stolta över sina prestationer utan att säga det högt eller skriva det så nu utmanar jag Er att skriva en kommentar till detta inlägg och berätta vad du är stolt över! Jag vet att du har någonting och oavsett hur stort / litet det är så ska vi stoltsera lite med det idag så fire away, ge mig lite sköna kommentarer!

Med det sagt ska jag kasta mig i duschen och sedan slänga ihop lite nötfärs och åka ner på min och Emilys spaningsplats längst Sveavägen och se på fina bilar och njuta av kvällen.
Just det, en sista sak. När jag införskaffade mina Beats By Dre tänkte jag som vanligt att jag hellre köper något dyrt och rejält istället för att avverka 3 par lurar till under det kommande året. Tji fick jag när jag i måndags såg att sladen är på väg av. Teknikmagasinet tar inte tillbaka mina 1500 kronorslurar då det är ”kabelbrott” och tillverkaren inte godkänner det. Tur att jag sparade kvittot! R.I.P. 2012-08-22 – 2013-05-31
Ha en fantastisk kväll och ta hand om varandra.

20130531-174839.jpg

/Gustaf

 

SPRING INNAN KROPPEN FATTAR ATT DEN ÄR VAKEN

20 maj - 6:29

Ser ni backen? 150 m uppför. Jag har precis slaktat den, 10 gånger! Varför? För att jag kan och för att jag vill nå mitt mål mer dieten! Frågor på det? Inte! Då föreslår jag att du tar tillfället i akt denna måndag och lägger till 10 st intervaller för eller efter ditt planerade pass, för du ska träna idag, det bestämmer jag!
Men jag har ju träningsvärk Gustaf?
Då kan du säkert köra något annat?

Tips: är det så att du återhämtar dig snabbare i vissa muskler? Tex triceps om du kör det med bröst eller axlar? Isf kanske du kan vara så klurig att du lägger in en till triceps övning eller rent av kör triceps två gånger i veckan? Tex bröst triceps sen två dagar senare kör du axlar triceps! Detta var bara ett exempel med ni förstår principen. Hitta ett upplägg och sätt som gör att ni kan träna det ni prioriterar och vill förbättra fler gånger än En enda gång per vecka.
Dags för aminosyror.

20130520-062931.jpg
/Gustaf

JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA ARBETE

16 maj - 21:37

20130516-213746.jpg

Spana in det här sköna gänget som alla pekar på ”The Boss” med en IcanIwillshaker i handen. Jag vet, de är slut hos MM sports men de kommer snart in igen. Misströsta inte.
Full av energi och glädje! Så kan jag summera min dag. Fick möjligheten att stå inför ovannämnda gäng tillsammans med min mentor Emil. Vi var inbjudna för att föreläsa om våra olika vägar i livet och vad vi tagit med oss längst vägen. De här personerna går en kurs för att spetsa till sina jobbsökar-skills hos Workexpress, ett riktigt grymt initiativ av en grupp människor som gör ett kanonjobb.
Som jag skrev om igår går vi igenom olika faser i livet och att få dela med sig av sin resa och till människor som inte hunnit lika långt i livet och se hur det landar precis som man vill, ja, den känslan är så härlig. Jag påstår inte att jag är bra på att föreläsa men jag är i alla fall rätt bra på att skapa kontakt och det är jag stolt över. Så roligt att få prata lite med individerna efteråt och höra lite mer om dem och kunna ge personlig feedback. Tack allihopa och hoppa godiset smakade, själv fick jag bita mig i handen och fokusera på målet med dieten!

Tack för input på podcasten, nu ska jag bara försöka hitta tid att spela in den!
/Gustaf

EN LAMBORGHINI – DET ÄR ETT MÅSTE

11 maj - 22:09

Jag ska ha en lambo. Det är bara så! Jag har ikväll suttit ute i Davids gula skönhet och bara insupit förarmiljön och alla detaljer. Den är verkligen ett mästerverk och även om stolarna är lite smala över ryggen och sikten är lite skymd då jag är lång, så är jag så övertygad i min tro och i mina mål, Jag ska ha en Lamborghini!

20130511-220111.jpg

20130511-220220.jpg
Davids bil är utrustad med manuell låda och varje gång jag la i en ny växel kände jag hur mitt begär och övertygelse blev allt starkare. Det underbara klickande metalljudet, aaah.. Det måste upplevas!

20130511-220518.jpg
Bilen är sänkt, har raka rör och ADV1 fälgar, precis allt som behövs! Ljudet från motor. Muller, vrål – magi!
David är på Bruce ikväll men imorgon ska vi ut en sväng på vägen igen. Längtar redan!
/Gustaf

12-PUNKTS KALIPERMÄTNING OCH FÖRELÄSNING

22 april - 21:22

Imorse körde jag mitt första pass med Sara Montazami, en tjej som besitter samma (killer)egenskaper som sin mor. Hon ägde benpasset och nästa gång får jag skruva upp det ett snäpp. Ni kan läsa Saras inlägg från dagen på hennes blogg. Ser fram emot att få köra två intensiva veckor med henne och se vad man kan få till för skillnad och form.

Jonas på Naprapatlandslaget har reserverat en tid för mig imorgon för en 12-punkts kalipermätning. Sist jag gjorde det hos honom hade jag 7% underhudsfett och det var precis innan tävlingen så frågan är om det blir kul imorgon när jag för första gången gör en mätning på ”off-formen”. Bryr mig generellt inte så mycket om just fettprocenten men den här gången kan det vara kul att se hur mkt fett jag kan bli av med på 6 veckor. Självklart är det samma person och samma verktyg som kommer utföra slutmätningen. Jonas har tidigare, även det inför tävlingen, hjälpt mig med min axel/rotationscuff som krånglat och hans/Deras erfarenhet kan man stapla på hög. Tycker alltid det är skönt att ha en person som man kan gå till vid olika skador som vet lite mer och har ens historik. Vi/Jag har en tendens att investera för lite i våra kroppar och gör det först när det är något som inte funkar.

Idag nådde jag en milstolpe för mitt företag och det är den första föreläsningen som jag lyckats boka med hjälp av Sarah som pluggar på Lillsved ska jag i början på Maj träffa hennes klass och försöka ge min aspekt på den här branschen och hur man kan tänka, kanske lite mer ”fritt” kring kost och hälsa vad gäller inkomstkällor, PR, varumärke osv. Ska blir GRYMT jäkla kul! Så om inget oväntat sker ska får jag träna på min scenteknik igen. Har inga större problem att så inför folk och prata sedan Universitetstiden då presentationer var en del av vardagen. Det går att koppla det till träningen och min vardag även det, att planera och ligga steget före är nyckeln, sen får man bara nöta och nöta för att det ska bli bra och förhoppningsvis är mitt idag något gulaktiga leende lite vitare. Missa inte Brilliant Smile-tävlingen som rullar för fullt. Fortfarande bra chanser att vinna!

SATS Kista intogs idag för ett axlar/mage/vader-pass och nu på diet så blir det 5or för hela slanten. Ett bra första pass dessutom.
Sittande axelpress (vikt per sida) Maskin
Warmup
1x5x40 kg
1x5x45 kg
1x5x50 kg
1x5x55 kg
1x5x60 kg
3x5x65kg – Personbästa!

Militärpress
1x5x40kg
1x5x50kg
1x5x60kg
2x5x65kg
1x5x60kg

Hantellyft i cabeln, en arm i taget
4x10x20kg

Sidolyft med hantlar, båda
4x8x12kg

Brutalbänk
3 set x max

Vadpress i benpressen
6 set

20130422-212343.jpg

/Gustaf