2011..

Att sammanfatta ett år, 365 dagar, 260+ träningspass, jobbiga stunder, underbara minnen, resor och arbete.. det är inte lätt. Inte alls lätt så det är (återigen) med en viss ödmjukhet inför uppgiften som jag börja knåpa på denna text. Har som jag nämnt tidigare plockat ut ett axplock av mina bilder som jag tagit under året. Landade på dryga 50 bilder som i stora drag kan sammanfatta mitt år som varit men frågan är om inte det är för många?

Å andra sidan kan jag säga att det alltid varit viktigt för mig att knäppa mycket kort då det på ett sätt fungerar som en dagbok för mig.
Jag är så glad när jag går tillbaka och ser på allt jag gjort under året, åren för den delen. Utveckling och minnen. Finner det naturligt och det blir genom dessa bilder som jag guidar er genom mitt 2011. Hoppas ni får en trevlig upplevelse. Genomläsningen kommer ta ungefär 6,4 minuter för er som läser normalfort så jag hoppas ni har en god kopp kaffe bredvid er som sällskap. Here we go..

När klockan passerade 00.00 den 31 december satt jag och huttrade i en fåtölj i Knivsta. Påpyllsad med skidåkarvantar, dubbla tjocktröjor och filt satt jag framför brasan hos Emilys föräldrar och frös.. ja jag hade feber så det skrek om det. Inte den optimala början på året men det gick fort över och jag kunde köra på bra hela Januari. Bodde då på Kungsholmen och tränade på SATS Stadshagen samtidigt som min butiksdel fortskred på Drottninggatan och jag trivdes bra. Minns dock att jag var lite besviken på gymmet där på SATS Stadshagen och försökte så ofta det bara gick att träna med annat folk på andra SATS. Det var i den här vevan som jag för första gången kom i kontakt med Kristian Sewén. En stor profil inom fitness-Sverige. Minns inte precis hur det började men jag deltog vid ett par tillfällen när ”gänget” tränade på SATS Odenplan. Det var inte vilket gäng som helt. Robert Berg – Vinnare av 2011-års Decembercupen -180cm, Jenny, Gladiator ”Kitsune”, Adolfsson (Vinnare F5, SM m.m.), Peter aka ”Bicepsmannen” Ljunggren, sedermera även vinnare av Luciapokalen Classic Bodybuilding -180 cm, Chinskungen Joseph, and so on and so on. Som ni förstår så känner man sig inte särskilt stor på jorden eller på gymmet för den delen när man får träna och dela utmaningar med dessa atleter.

Det jag lärt mig och det jag fått med mig från dessa träffar är enormt med kunskap, vilja och inspiration. Jag vill också prestera som dessa, jag vill också vinna tävlingar, jag vill banne mig och en grym fysik. Det gäller verkligen att låta sig motiveras av deras insatser och själv kämpa tills händerna blöder eller benen krampar om man ska nå dit dessa har nått. Det är självklart talang i viss mån men annars är det slit, slit och åter slit för att nå dit och det är jag beredd att lägga ner! Imponerande är det iaf att se dessa atleter in action. All respekt!

Fokus under detta år har legat på ben och axlar. Tycker jag även gått framåt mycket rent styrkemässigt. Bänken har jag bättrat på med 15 kg upp till 150 kg. Benböjen har gått från 160 – 180 kg. Marklyftet har gått från.. 190 (?) till 235 kg. Helt OK utveckling på ett år. Kan även se att benträningen givit resultat när jag kollar tillbaka på formbilderna från Januari/Februari 2011.

Dec 2010 vs Okt 2011

I mars var jag klar i butiken och gick vidare till projektarbete. Mina uppdrag fanns i Insjön och under en period flyttade jag tillbaka helt till Dalarna för att kunna sköta jobbet. Jag pendlade under denna tid ner till Emily under helgerna. Jag åkte till en början mycket bil men efter ett tag blev det bara krångligare med bil och inte ekonomiskt över huvud taget så jag sålde min lilla silverpärla. Saknar den än idag men det kommer väl andra tider, då man faktiskt kan utnyttja en bil på rätt sätt samt har ett behov av en bil. Det har jag inte idag. Älskar dock att pyssla och snygga upp bilar så ser fram emot det. Under slutet på februari, början på mars kom en rejäl smocka i magen då farmor fick en propp och åkte in till sjukhuset. Världen skakas om på bara några sekunder och man inser vad som egentligen är viktigt i livet. Det
spelar ingen roll om mina vader är för små i mitt eget tycke när personerna man har runtomkring sig inte är friska. Vi är så duktiga på att bortse/missa hur bra vi egentligen har det i vardagen. Jag kan känna mig så ypperligt lyckligt lottad över min situation jag har nu. Jag får vara frisk och göra det jag älskar i en miljö som inspirerar samtidigt som vänner och familj är friska.

Som tur var gick det bra med farmor och idag märker man inte av hennes propp. Älskar henne så!

Började fokusera mot Fitness 5 debuten i mars. Lade om träningsschemat och körde efter ett F5 specifikt schema. Detta schema finner ni under ”Träningsscheman” längst upp i menyn. Min vapendragare och motivations-källa Chrille kom på besök under April och jag begav mig en tidig lördagsmorgon iväg till Uppsala för att avnjuta ett pass med herrn. Vilket pass sen. Dokumenterade självklart passet som ni ser i filmen nedan. Chrille kommer ställa upp i Tammerpokalen 2012 – Byggning – 80 kg och det kommer gå så fruktansvärt bra för honom. Ska verkligen försöka ta mig upp till Sundsvall för att heja fram honom under tävlingen.

Mer och mer fokus på F5. Låg kring 100 kg’s sträcket och presterade helt OK på mina genrep och träningar. Hade inte riktigt räknat med att komma med då det föregående år var sjukligt bra atleter som sökte. Detta år var inget undantag men, de hade utökat Stockholmsklassen till det dubbla antalet och jag fick ett mail i början av april där det stod att jag blivit antagen. Det var med skräckblandad förtjusning som jag tog emot detta besked. Jag blev nervös, jag blev tävlingssugen, jag kände att jag fick ett tydligt mål att jobba mot, jag tänkte på min vikt – shit 100 kg! Dags att komma i form. Här drog jag det till sin spets lite. Bestämde mig för att köra en diet på ”känsla” och inte väga maten som jag alltid tidigare gjort. När jag gör detta, har provat lite tidigare, finns det en tendens att jag alltid äter för lite. Det gick rätt smärtfritt ner till 95 kg. Jag låg bra i planeringen. Tog bara 3 v om jag inte missminner mig. Planade ut och låg på balans för att sedan göra ett ryck ner igen till 92,5kg. Väl där började jag räkna på vikterna och insåg snabbt att om jag tar mig ner till 90 kg så blir det så mycket lättare i böjen.
Sagt och gjort. Pressade ner mig och på invägningsvågen stod det 89,6 kg.

Presterade över mina tidigare personbästa trots migrän och magproblem. Vill ni läsa ett mer utförligt inlägg om debuten och tävlingen så hittar ni det inlägget här (http://www.gustafollas.com/fitness-five-resan-fran-start-till-mal/) eller kika på filmen nedan men det tips jag kan ge till er som vill/ska tävla i sommar är att inte ligga allt för långt ifrån er matchvikt. Man tappar både muskler och styrka genom att köra intensiva och tuffa dieter. I bänken och bicepscurlen låg jag på exakt samma reps när jag vägde 100 kg som 90 kg. Självklart lättare i chins och dips men även böjen. Ett litet word of advise.

Här snabbspolade vi från april till Juni men det var inte så mycket annat än diet som gällde för herr Ollas just då. Formen jag hade när jag körde F5 var helt OK men jag kommer behöva en bättre form till nästa november.. börjar man då titta på min slutvikt på F5 inser man att jag kommer väga in som fjäder på AF i november om jag inte lagt på mig lite massa.

Under året började jag även arbeta med mig själv i större utsträckning vad gäller prestation och förberedelser. Målbilder, visualisering osv. Tror och tycker jag har fått en extra bost i min träning och mina prestationer efter detta. Man glömmer lätt bort detta arbete och jag köpte en bok, efter tips från Ako, som heter Prestationspsykologi i praktiken av en M. Plate. Har ni glömt att köpa en julklapp till er själva så surfa in på intärnätt åk tjöp dän åt däj själv!

Här har ni min målbild inför November:

Juli månad. Jag har återhämtat mig från tävlingen och gått upp lite i vikt igen. Åker iväg till Emilys bror i USA igen och spenderar mina 3 semesterveckor där. Dagarna innan vi åkte hade jag arbetat på Peace & Love i Borlänge med ett experiment vi körde på företaget. Jobbade natt och hade himla skoj! Träffade även några bloggläsare som stack in huvudet och hejade. Det var riktigt kul!

USA är alltid USA och det är matens hemland, eller maten man vill äta iaf. Här finns tammefanken allt gott och jag var inte sen att äta upp mig nått kg i staterna. Många äventyr blev det även denna sommar i drömmarnas land. Seaworld, Hollywood och alla stjärnorna, San Diego, brända axlar, strul med gymkortet, Venice beach + Muscle beach, LA downtown, the Standard, Polisjakten mm.
Lovely!

Le Rouge

Vill återknyta lite till maten här. Under 2011 har jag ätit den godaste (och dyraste) måltiden i mitt liv på Le Rouge men jag har även ätit de äckligaste jordnötssmörs-baserade-kycklingspetten @ Kista Foodcourt. Så fruktigt osmakliga.

Det jag vill lyfta är min viktuppgång under året. Så när som på F5 har jag legat 100 + i princip hela året. Tycker mig se att min form på den vikten har blivit mycket bättre sedan jag för första gången vägde över 100. Toppnoteringen under året tror jag låg på 104,x kg. Sen blev jag sjuk ett tag och tappade 2 kg som jag än idag inte återhämtat. Det är nämligen så att jag har lite problem/svårt att få i mig allt jag behöver. HA – I-landsproblem kan ni tycka? Det är väl det enklast som finns? Bara att äta snask, mer mat eller fler proteindrinkar. Ja visst, så kan man göra men jag har aldrig tokbulkat eller gått upp mycket i vikt över ett år. Den melodin funkar kanonbra för vissa men inte för Gustaf Ollas. D.v.s. om jag ska gå upp i vikt måste jag, vill jag, öka på mängden BRA mat jag stoppar i mig och det ställer ganska höga krav. Har man då som jag gjort detta år, legat på all time high – vikt så innebär det att jag behöver liite till bra mat, liite till kcal för att ligga på överskott och det är inte det lättast. Jag upplever idag sällan att jag är hungrig, sugen på massa mat eller liknande. I min mening beror det på att jag äter relativt ofta, nästan varannan, var tredje timme och då en del kalorier. Därav hinner jag inte bli hungrig mellan varven… Jag tycker att jag gått framåt under året så jag har troligtvis inte legat helt åt skogen med käket men ändå. En reflektion jag ville dela med mig. Det blir som ett krav att äta, inte ett sug som kommer inifrån. Har dessutom alltid haft svårt att äta stora portioner.

Stora portioner och mycket mat kräver ett rejält kylskåp. I min framtida lägenhet kanske detta passa bra in?

Under stora delar av året har jag haft förmånen att blivit stöttad av MM Sports och Body Science.

Det började med att jag sökte till Team MM Sports och blev antagen. Sveriges största team. Efter en period fick jag en förfrågan från Head Coach Joachim om jag ville gå med i team Body Science. Teamet skall representera rena atleter som driver utvecklingen och framfarten inom fitness. Kändes oerhört kul att få förfrågan om delaktighet i detta team då jag alltid kört rent och slitit för att nå dit jag är idag. Är stolt som fan över det jag åstadkommit på dessa 6, snart 7 år. Jag har i mitt tycker inte haft en särskilt otrolig utveckling och jag har fört journal sedan 2006 på kolozzeum t ex och bloggat sedan 2007 så det går tydligt att ”spåra” min utveckling bakåt. Den är inte sensationell utan snarare normal med den tid och kraft jag lagt på min hobby. Jag vill verkligen uppmuntra folk som står i valet och kvalet om de ska lägga ner sin själ och tid på att ändra sig själva och sina vanor. Jag har aldrig mått bättre i mig själv, jag har aldrig haft ett bättre självförtroende. Just att jag kan prestera i gymmet och gjort den utvecklingen jag har gjort har påverkat mig så mycket mer än vad ni kan tro. Allt blir lättare, jag har t ex inga problem med att tala inför folk, bjuda på mig själv, träffa nya människor, stå för det jag tycker, tro på det jag gör, våga ta sats och kasta mig ut i vissa karriärsval osv. Allt detta och mycket mer har jag förbättrat genom att träna hårt och nå mina delmål. Så till ni som vill och tror på er själv säger jag bara KÖR! Du kan inte göra en bättre investering!

Ett bra exempel på detta är min vän Jerry. Jerry har partat och levt det goda livet ett tag nu och för några veckor sedan bestämde han sig bara. No more shit! 100 dagars upplägg som han följer till punkt och pricka. Går från korv och kebab till lunch till kyckling med broccoli och keso. Tidigare kvällsvila var TV-spel och öl medans han nu kör hårda pass på gymmet. Så imponerad av honom. Hans blogg hittar ni HÄR (http://chipstuttemuskelknutte.blogspot.com/).

Efter en period tillbaka i Dalarna blev det åter dags att ta upp träning på SATS, vilket jag längtat efter. Dubbla gymkort känns lite som att ha svart bälte i gym. Må Bättre i Falun där jag kört diverse grispass med Marcus och Jocke under året. Det har verkligen varit givande för mig och nu fick jag axla på SATS-träningen med diverse stora profiler igen. Förbaskat bra för mig. Sewén och Emily har varit de stora positiva drivkrafterna för mig under SATS-tiden. Alltid puschande och alltid peppande. Återigen så ytterst tacksam för att få träna med dessa personer. Ni betyder så mycket!

I Falun däremot har nästan Jocke gasat om mig. Tror nog han behövde någon som sa till honom att köra ett par reps till för det kan han. En tung dag i mitt liv detta år var när mina spetzial-dragremmar gav vika. Jag tränade med Erik D på SATS Medis och jag minns det som igår. Det var under chinsen.. må ni vila i frid. Inga remmar kommer någonsin kunna mäta sig mer er! <3

Sommarmys i Stockholm är så himla underskattat. Verkligen en vacker stad på sommaren. Nere vid vattnet blev det en o annan Mojito. Den här bilden är nog den bild jag är mest nöjd med under året. Djupet och fokus.. I like!

Fyllde 25 under midsommar och firade med att nästan klara en human flag och umgås med min vän Carolina. Grattis till mig själv i efterskott. Nu har man hunnit bli 25½ år.. halvvägs till 51 som min chef sa. Tack!

I slutet av September var det återigen dags för Mr Olympia som jag följde via internet. Jag kan inte låta bli att tycka det är fruktansvärt häftigt vad man kan göra med sin kropp ( i kombo med lite otillåtet). Skulle aldrig själv vilja eller kunna bli så stor men kolla… han är för fan en levande anatomikarta!!

Jocke och jag pinad oss i slutet på sommaren ett par gång i hoppbackarna i Falun. De där med konditionsträningen har fått sig ett litet lyft detta år för mig. Börjat ro mer och mer och det är skoj även om det är grisigt jobbigt. Inser ju att om jag tar mig till final i AF måste jag piska alla i rodden. Det bara är så. Enda momentet man har en fördel av att vara lång i. Långa drag. Som tur var arbetar jag hos en arbetsgivare som sponsrar självaste Lassi Karonen och under årsstämman träffade jag denna supertrevliga herre som utlovade ett teknikpass i rodden i Uppsala. Nu är han utomlands och laddar för framtida storheter men när han kommer hem ska jag återigen fråga om det passar sig med ett pass ihop. Häftigt att få träna med en OS-medaljör!

Oktober innehöll inget SM detta år men det blev likväl en tripp till Västerås och Teamträning. Passade på att sätta nytt PB i bänken och samma vecka få min första Bodytidning i brevlådan. Har aldrig tidigare prenumererat på denna tidning. Det finns en del matnyttiga artiklar att läsa och inspiration att begrunda i form av grymma fysiker och härliga bilder. Någon dag ska jag vara med där, lita på det!

November var det fokus på förberedelserna inför syrrans bröllop men även Vilgot och Emil medverkan på DC i Lund. Decembercupen som blir min stora punkt nästkommande år. Regissör Ollas höll sig självklart framme med kamera och videokamera. Tror de flesta har sett filmerna jag knopade ihop men just in case.

Vilgot var i superform innan tävlingen men lyckades inte riktigt ladda på rätt. Nöta posering och laddning till nästa år så blir det yber!

Att gegga på olja och färg tyckte jag var skoj, här är jag in action bakom scenen. Ska göra en likadan dokumentär nästa år, allt jag behöver är en dokumentärfilmare.. någon frivillig? =)

Då jag jobbade blev det heller inge Fitnessfestivalen för lilla moi. Det blir lagom och ganska bra att åka nästa år igen. Lite samma lika så vartannat år räcker. Då hoppas jag att ALLA kommer ner, även Christoffer Lagerskog(!?!).

December var ändå en lycklig och härlig månad. Syster gifte sig och jag agerade toastmaster under hela kvällen. Riktigt kul att få bidra till en sådan fin dag på sitt egna sätt. December avslutades med en lektävling på Må Bättre i Falun med ett gäng slitna killar på julaftonsmorgonen. Skoj var bara förnamnet.

Det känns kul och spännande när jag riktar blicken vidare mot 2012.. kanske finns det en söt mops med i bilden då?

För er som inte såg det första inlägget jag postade så kan ni få en ”årskrönika” aka sammanfattning av 2011 års musik som kommit från mina playlists på spotify genom att klicka HÄR (Ollas MUSIK 2011).

Sammanfattningsvis kan jag slå fast att jag nått vissa milstolpar under året. 150 kg i bänken är en sådan, över 700 inlägg på bloggen
en annan. Kontakter med vissa personer som knutits och förstärkts under året kommer jag också ta med mig. Kontakter och personer som är viktiga för mig. Hjälpsamma, stöttande och underbara personer.

Även utvecklingsmässigt har jag gått framåt. Känner att jag förbättrat mina sämsta sidor och det kommer jag fortsätta göra under det kommande 2012. Vissa delar av 2012 har varit mörkare än andra. Smällar som tagit hårt och fått en att verkligen utvärdera sig själv och sin omgivning. Vilka ska jag ha i mitt liv. Vilka är det som verkligen betyder något för mig och ge mig energi? Har slagit in en tydlig väg som funkar för mig under detta år och jag kommer inte vika av från den vägen. Oavsett hur tufft det blir.
Känner mig trygg!

2012 då..

Ser fram emot 2012 något enormt. På det privata planet känns det som att det kommer bli ett underbart år. På träningsfronten vet jag att jag ska debutera på scenen på riktigt, iförd endast färg och svarta boxershorts. Jag ska dieta igen, sköta mitt jobb som kommer accelerera och innebära större ansvar. Det är med andra ord utmaningar jag har framför mig.. utmaningar jag längtar efter, utmaningar jag växer utav. Kommer även i fortsättning att pendla en del till Dalarna och längtar väldigt till sommaren just nu. Fin tåg väg den tiden.

Hoppas få fortsätta dela dessa utmaningar med er via bloggen och i min vardag med de personer som betyder mest för mig!
Tror jag börjar runda av detta 7 sidor långa inlägg. Kännssom jag fått med det mesta av huvudpunkterna under det gångna året.
Nu vill jag mer än gärna att ni delar med er av det ni minns från året som varit på bloggen. Något minne, någon känsla, någon situation, ja vad som helst. Kom igen nu och kasta in det bästa ni tar med er från detta år!

Med de orden vill jag börja med att tacka alla som läser min blogg, vad vore den utan er, och samtidigt önska Er ett Gott Nytt År!
Hoppas 2012 blir det bästa för er någonsin!

En av mina favorit-printscreens från 2011 :D
Avslutar med dagsformen på herr bloggare 2011.. må triceps axlar och ben växa till november!