ICANIWILL PÅSKERBJUDANDE

15 april - 20:20

Precis hemkommen från två bra dagar i Dalarna. Emily bakar just nu morotskaka och jag tar igen mig framför Ice Age 3. Har för vana att inte ta med kameran hem så från och med nästa vecka ska jag försöka börja dra med den hem och dokumentera min vardag lite bättre. Som många kanske sett på Instagram (@gustafollas @icaniwill) har vi nu lagt iväg lagret med produkter till tredjepart. Dvs ett annat företag sköte pack / plock för oss. Det finns flera anledningar och jag tänkte att jag kan gå vidare in på detta framöver när jag utvärderat det lite bättre.
Med 220 kvm utan produkter blir det till att bygga lite olika fotostudios istället för att ständigt kunna skapa nytt fotomaterial. Jag tycker verkligen foto är kul, nedan hittar ni lite bilder från Barcelona där jag, Ida och Emil var och fotade nyheter.
Emil Herr-1-2 Då jag vet att många av mina vänner och bekant inte ännu hunnit införskaffa sig ett första plagg från företaget mitt tänkte jag passa på och tipsa om det påskerbjudandet vi just nu kör. 20% rabatt på en hel drös utvalda produkter. Passa på och fynda, prova eller köp en påskpresent till käresta. Träningskläder för både herr och dam :) Ni hittar alla erbjudanden här Export del 2-3-2 Export del 2-3 Melange Set-1-2 Seamless tshirt blue ready Nu ska jag peta i mig lite te och njuta av livet från den lediga sida. Hörs snart igen, Glad Påsk!
/Gustaf

KLASSISK Q&A?

11 april - 21:33

KvällsmålOm jag nu ska börja skriva mer regelbundet igen tänkte jag att det kan vara en schyst början att få lite input från Er. Mitt liv har ju ändrats en hel del, det är tex mindre matplanering och strukturerat schema när det kommer till träningen. Så med det sagt, vad vill ni att jag ska ta upp här på bloggen?
Släng iväg en kommentar om ni vill så tar vi det därifrån.

Dags för lite kvällsfika.
/Gustaf

ATT TVIVLA PÅ SIG SJÄLV

10 april - 22:07

Workout formkoll -5Tvivel. Det har funnits med mig i livet så länge jag kan minnas. Mitt första minne av tvivel var nog kopplat till rädsla. Rädsla att våra ta den där straffen i Gothia Cup 1998 i förlängningen. Om jag, lagets kapen missade ökade chanserna dramatiskt för att vi skulle åka ut. Är jag tillräckligt säker, van och duktig för att sätta straffen?

Skolan. Tvivlets hemmaplan. Lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet, universitetet, alla delar samma tvivel och lätta ångest. Har jag pluggat tillräckligt? Kommer jag ihåg allt jag läst, klarar jag provet över huvud taget?

Träningen. Tar jag i tillräckligt, tränar jag tillräckligt mycket, sköter jag sömnen och kosten till punkt och pricka? Orkar jag hela passet? Tävlingar. Är jag för liten? Är jag för kass på chins/dips/rodd? De andra ser mycket starkare ut och deras diet går så lätt, verkar det som, på sociala medier.

Företagandet. Satsar vi på rätt saker när vi bygger långsiktigt? Köper vi hem tillräckligt? Är det rätt person vi anställer? Kommer kunderna uppskatta våra plagg? Arbetar jag tillräckligt mycket? Är jag en tillräcklig chef som har tid att lyssna och stötta?

Livet. Gör jag rätt val? Vågar jag säga upp mig? Är jag en bra man åt min fru? Är jag en bra förebild för mina barn? Är det rätt att köpa en dyr bil? Har jag rätt kläder för sammanhanget och tillsist, duger jag som människa?

Att leva med tvivel har många gånger piskat mig att fortsätta köra, sluta ge efter för känslor i stunden för att nå de långsiktiga målen och drömmarna. Tvivel har många gånger tagit mig i mål. Tvivel har många gånger, trots just själva effekten av att tvivla, fått mig att våga chansa. Tvivlet i mig tvingar mig att tänka på alla tänkbara scenarios, alla utfall och möjligheten som faktiskt ligger i tvivlet om vi vågar. Utan tvivlet hade jag inte varit där jag är idag.

Ikväll har jag tvivlat hela kvällen. Högt och lågt för mig själv och inför Emily. Inatt kommer jag fortsätta tvivla och imorgon när jag vaknar är nog tvivlet lika starkt som när jag sluter ögonen inatt men en morgon när jag vaknar, då är tvivlet borta och kvar finns bara driv, inspiration och övertygelse.

Jag kan inte lova något, men inom mig finns en liten gnista, en gnista som vilat ett tag och som vill slå eld och börja brinna starkare igen. En mer regelbunden blogg-gnista. Vem vet.
Åter till tvivlet

/Gustaf

SKAPT FÖR ATT VARA ”EGEN”?

1 april - 8:10

Marcus Wallenberg Gustaf Ollas Prins Daniel Många gånger har jag funderat över vad det var som fick mig att våga starta eget? Var det att min Far drev eget när jag växte upp? Var det att jag var orädd? Var det att motivationen jag fick genom att träffa och umgås med Jon var stark nog eller var det bara så att jag alltid varit programmerad i mitt DNA? Helt ärligt vet jag inte men en mysig lördagsmorgon som denna känner jag en djup tacksamhet för att jag vågade. För att jag testade och gjorde min grej.

Veckan som gått har innehållit fyra helt ofattbara möten. Jag har fått träffa människor och företag jag aldrig i min vildaste fantasi trodde jag skulle få sitta och prata/presentera för. På bilden ovan ser ni två av dem, Marcus Wallenberg och Prins Daniel. Jag ska inte säga att jag fick nöjet att träffa dem, då jag blev nominerad till att medverka på Prins Daniels Entreprenörsdag, utan jag har slitit för att bygga mitt bolag och en av belöningarna var att någon nominerat mig att medverka på denna dag. Att jag sedan hade turen att både Marcus och Daniel kom in i gruppsamtalet just när jag presenterade gjorde att jag fick möjligheten att be både Marcus och Daniel om input. Input jag aldrig kommer glömma. Bad sedan om att få ta kortet ovan som ett minne av dagen och det är jag ärligt talat glad för att jag gjorde. Marcus är en legend!

I dagsläget har jag svårt att se att jag någonsin kommer ta en anställning igen. Varför? För att jag minns inte hur mitt liv såg ut innan jag startade mitt bolag. Kanske har jag förträngt det eller så bara älskar jag friheten och ovissheten med vad som skall komma runt hörnet. Visst det är enormt mycket osäkerhet och arbete mellan varven men hittills har varje stort ”problem” bara visat sig vara en speed-bump för jag har minsann kört över alla utmaningar jag stött på, så på så vis har jag byggt upp mitt egna självförtroende (och med det menar jag inte näsan i vädret, utan verkligen att jag internt ser på mig själv som person med enorm kapacitet och den känslan är mäktig på riktigt).

08:05, dags att kavla upp ärmarna och rulla iväg till gymmet för benträning. Ja juste de, vill ni ha lite ny musik inspo? Här är min Mars- och April-(nyss påbörjad)lista på Spotify
Ciao
/Gustaf

5 ÅR

15 mars - 21:48

Morfar 28 maj Tänk vad som hänt i mitt liv de senaste 5 åren. Jag är så nyfiken på att höra vad du hade sagt om du levde nu. Hur du tänkte kring mitt företagande och alla mina utmaningar i livet. Saknar dig Morfar, varje dag.
/Gustaf

LEVER FÖR ÖGONBLICKEN

6 februari - 21:56

Sundsvall MB GLE500e Södra Berget Hotell-27
De senaste åren har varit fyllda av jobb, slit och olika typer av fantastiska ögonblick där jag för stunden glömt allt annat och bara känt att jag nått små drömmar och hållpunkter i livet. Min absoluta största utmaning under dessa år har varit att hantera dessa små ögonblick, då de just varit ögonblick som kommit till av dagar, månader och i vissa fall år av arbete och uppoffringar.

Resan till målen har varit så lång och ibland mentalt krävande att när väl ögonblicken kommer så är det som att de varit för korta. Att hantera dessa spikar av lycka och eufori har varit svår för mig då jag velat, men inte förmått mig att hålla kvar dem längre än just det ögonblicket. Det i sin tur har fått mig att tvivla. Tvivla på kampen, slitet och långsiktigheten. Är allt detta enbart för att få uppleva dessa små och korta stunder av livets gratisdrog?

Efter två långa dagar på ISPO-2017 känns det som att jag kommit till insikt att jag är en person som lever för de ögonblicken. Att jag istället för att se de som för korta ska försöka skapa så många ögonblick det bara går och framförallt fira i smått, för mig själv. Jag ska också försöka bli bättre på att spara ner dem, mentalt och faktiskt. Symboliska foton eller saker för att kunna plocka fram dessa vid lämplig svacka och få bosten som de ger. Har haft två sådana ögonblick på mässan här i Munchen, två handskakningar som kan öppna oanade och riktigt bra dörrar.

Ett annat exempel var i helgen var när jag och Emily var och kikade på en bil jag länge velat ha. Den var perfekt, på alla vis. Färg, inredning, specifikation ja allt. Jag tog en bild av den och sedan varje gång jag kikat på den bilden har jag återigen kunna känna den sprudlande energin som det ger mig. Bilen i sig är ju såklart bara ett ting men det den står för är desto djupare. Mitt lilla företag har börjat växa sig så stort och stabilt att den bilen inte är allt för långt borta. Förstår ni, att jag snart kan realisera något jag drömt om och jobbat stenhårt för i så många år. Det var precis samma känsla som när jag köpte klockan ni ser på bilden ovan. Den har jag velat ha sedan jag såg den för första gången när jag började arbeta på Clas Ohlson.

Alla har vi de här små ögonblicken. Handslaget. Solnedgången i sommarstugan. Segern. Stunden du fann din livs kärlek. När du hörde den där låten, den sommardagen. Vi kan nog alla bli bättre på att spara dem som små energiinjektioner och vid väl valda tillfällen injicera dem för att låta dem växa och få starkare sammanhang. Musik är ett sådant verktyg för mig men än bättre funkar musiken om jag får kombinera den med rörande bilder, dvs film. Ikväll ska jag plocka upp min diamant i form av 4 minuter från vårt bröllop i somras.  Oh by the way, har ni inte lyssnar på min Oktoberlista 2016, så hittar ni den HÄR, fanken va bra den är!

Over’n out från Tyskland. Imorgon blir det hemfärd.
/Gustaf

SELF DOUBT

12 december - 21:34

Herr Seamless Top tshirt blueOne of the hardest things about running your own business is to trust yourself and your ideas. Is it good enough, is it to simple, to hard, will we make it, will it break us, will it work? This self doubt is most often totally useless and wrong. Everytime you put yourself out there, in a position where it demands 100% of yourself, you will crush the challenge! Looking back later on you don’t understand why you hesitated and didn’t believe in yourself from the start #icaniwill
/Gustaf

TO BE OR NOT TO BE A DOUCHE?

5 december - 13:23

arlanda-1-2Så har det hänt igen. Denna gång är det en svensk aktör som stulit vår design och gjort till ”sin egen”. Det är en speciell känsla, på flera vis. Låt mig förklara.

För två år sen bestämde jag mig för att släppa mitt personliga varumärke och gå all in på ICIW. När man lägger ner något personligt och låter det omvandlas till ens företag blir det i princip samma sak som sak då det är så mycket ”jag” i företaget. Nu är det inte längre bara jag utan vi. Fyra personer som arbetar heltid med att göra ICIW till det vi tror det kan bli. När någon då tar sig friheten att ”sno” från oss och dessutom vid konfrontation får ur sig att de ”aldrig skulle sno medvetet” och att de ”hyser stor respekt för oss”, ja då kokar Gustaf från insidan. Jag får stor lust att bara hänga ut dem, att visa att de är idioter i mina ögon och att de borde få skämmas offentligt. Förstöra så mycket det går för dem..

Den andra delen av det här är att jag inte vill gå ut och skrika att dem kan dra åt h**v*te. Det är den Gustaf som blivit uppväxt och inlärd med att livet inte allt är lätt och ensidigt. Att vi människor gör konstiga och fel saker i situationer av desperation, uppmärksamhets-sökande och miss-fit. Det är den Gustaf som inser att det skulle se väldigt dåligt ut i ICIW-ögon om vi går ut och säger att det här märket stulit. Att de dessutom har en återförsäljare, som tidigare också sålde våra grejer, som är skyldiga oss stora summor pengar och i dagsläget inte har någon plan på att betala oss våra pengar, utan bara tjäna nya (de finns inte i Sverige) på denna ”kopia” samt ja då krävs det rätt mycket för att hålla mig tillbaka. Det är trots allt pengar vi slitit ihop och kämpat för.

Så nu sitter jag här, på Arlanda och tittar ut över landningsbanan. Försöker fokusera och förstå att även det här ovädret kommer blåsa bort, och att det värst har säkert inte ens kommit till mig än (tacksam för att jag inte kan se in i framtiden), men också att det bästa finns framför oss, att vi inte får fastna i denna negativa bana och ilska. Fokus framåt, på våra initiativ vi startat, bollar som är i rullning, projekt som snart landar där de ska och där resultatet blir enastående. Det är de sakerna som behöver näring, energi och riktad kraft. Inte sånt här strunt.

Hej så länge, drar till Polen nu och skapar grejer de inte kan kopiera.
/Gustaf

RESER LÄTT NU FÖR TIDEN

29 november - 19:51

Arlanda mode – betar mail och förbereder mig för mötet imorgon. Arlanda är så lugnt och skönt på kvällskvisten. Till och med säkerhetskontrollen går relativt smidigt. Personligt kan jag välja vilja byxor jag ska ha på mig under resan enbart baserat på att jag inte behöver ha skärp, och på så vis ha en sak mindre att hålla reda på i säkerhetskontrollen och underlätta processen. Detta verkar gå ganska rakt emot vad andra tycker och tänker. Väskor, handväskor, påsar, jackor, datorväskor och allt i separata kollin. Not my cup of coffe!

Idag är det enbart min Duchebag som följer med. Kommer till hotellet inatt vid 1-tiden och sedan bränner jag hem imorgon kväll redan. Effektivt och relativt kort, så vi gillar det. Nästa vecka blir det som sagt ett par nätter i Polen för första gången men med tanke på vad vi kan få ut av den fabriken känns det så spännande! Jobbet jag lägger ner nu räknar jag vara en färdig produkt ungefär lagom till våren knackar på dörren, så ja, för den som undrar, det är lite lotteri, säljer dem eller inte, det får våren utvisa.

Dags att kila, snart boardingtime. Ciao for now
litauen-resa-arlanda-1 litauen-resa-arlanda-2 litauen-resa-arlanda-3 litauen-resa-arlanda-4/Gustaf

LET’S GO TRAVEL

28 november - 5:22

julstjärna-1God morgon! Smiter in tidigt idag (05:12) innan gymmet och säger Hej. Veckorna framöver kommer innehålla en del resor för min del. Våra Europeiska producenter har skött sig bra under året och får nytt förtroende inför vårens / sommarens kommande produkter. Är alltid lite nervös inför dessa resor, kanske är det mina förväntningar på produkten och företagets framtiden som tar sig form i lite magpirr.

Att vakna innan tuppen, för den går upp 07:00, är alltid skönt. Det känns som att timmarna mellan 05.00 och 07.00 är bonustimmar på dagen. Innan allt och alla andra kommer igång. Prova om du inte gjort det. Nu ska jag svida om till gumkläderna och ge mig ut i snövädret.

Just det, helgen har innehållit firande av systers Iris som fyllde hela 1 år och därtill 1:a advent med lite julstök och en lussebulle från min kära mor. Ganska mysigt ändå med snön, tända ljus och bra musik. Var även en kort sväng till Fitnessfestivalen och kikade. Vi skippade att ställa ut i år och satsade på Black Friday i nya shoppen. Kan säga att jag inte ångrade det beslutet en sekund med tanke på resultatet. Men det går inte att veta innan, utan vi chansade och den här gången gick det hem!

Ciao
/Gustaf

BLACK FRIDAY PÅ ICANIWILL

24 november - 23:27

Det är lite både och med Black Friday. Förra året var det kaos och då menar jag kaos. Vi jobbade hela helgen och stod samtidigt på Fitnessfestivalen, som jag för övrigt ska smyga ut till och besöka under Lördagen tänker jag. I år kör vi iaf en rätt bra Black Friday och hoppas så klart slå föregående års sälj. Hur som är jag lite emot reor då jag tycker våra produkter förtjänar det priset som står på sidan men kör vi inte B-F kommer många kunder gå till andra aktörer istället.

De som ligger lite pyrt till med budget och sälj för året börjar (i min mening) tarva lite på dagarna, startar flera dagar innan för att vara först menet är lätt att man urvattnat konceptet Black Friday när man kör hela veckan. Någonstans efter vägen är det marginaler som får stryka på foten och utan dem går det inte att göra affärer. Nåväl, nu slår vi upp portarna om cirka 30 min. In och kika om ni vill. 10-50% på utvalda produkter. Själv ska jag vara uppe ett tag till och se så allt flyter på. God kväll blackfriday-iciw-2016-1600x576px /Gustaf

WHEN THE BLOGGKRAMP SETS IN

23 november - 22:32

malmo-6Är det inte konstigt när man vill mycket och försöker så gott det går, då är det sällan som det lyckas just där och då. De senaste dagarna det ploppat upp en del ”blogginläggstankar” i skallen men när jag försökt tänka vidare hur jag ska fylla ut och resonera kring det hela är det som att det dör ut. Jag tvivlar på min egen förmåga att skapa något vettigt kring ämnet. Ungefär som att det bara är jag som funderar på så här konstiga saker.

Kanske är det avsaknaden av skrivrutin, kanske har jag blivit lite feg eller kanske är det bara att det är svårt att tömma ur sig på bloggen när tempot är högt. Eller är det så att jag förändrats? Har jag skapat nya rutiner för att hantera mina tankar istället för att spilla ut dem på ett blogginlägg? Vad vet jag. Nu sitter jag ju här i alla fal och skriver så det borde jag ju bara ge mig själv tummen upp för.

Moving on.

Varje gång jag tar mig tid och gå tillbaka i tiden för att läsa hur jag skrev, vad jag skrev och försöka hitta varför jag skrev, så är det som att jag tycker jag var bättre förr. Att det fanns en gnista, en ton av humor och självironi som inte längre syns lika tydligt. Har livet blivit mer allvarligt på äldre dagar (jag har ju faktiskt fyllt 30 om ni missat det)? Tycker att min vardag håller rätt hög klass vad gäller glädje och skratt. Jobbet rullar på bra. Vi är ett team som kämpar för varandra och gör så på ett målriktat och utvecklande sätt. Emily och jag skrattar mycket. Jag mår rätt bra tycker jag när jag känner efter.. PAUS, TIME OUT. Varför skriver jag detta ens? Vart vill jag komma? Jag har ingen plan.. jösses just nu känns varenda ord onödigt och krystat. Jag lägger ner. Går till sängs istället.

Jävla bloggkramp..

/Gustaf

 

FOKUSERA PÅ UPPGIFTEN

13 november - 9:39

kroatien-2016-49copu
När vi har det så bra som vi har det i Sverige är det lätt att vi hela tiden vill vara 100%, ibland även mer än 100%, iaf när det kommer till min egen prestation och min leverans. Senaste veckan har jag varit sjuk, inte sjuk sjuk men rätt förkyld och tillräckligt kass för att inte träna och köra på i vanliga takt.

I vanliga fall tycker jag det är extremt jobbigt att inte kunna göra allt jag normalt gör i min vardag. Minns tidigare sjukperioder när jag efter 2-3 dagar klättrar på väggen och frustrationen sprutar ur öronen.
Den här perioden var annorlunda. Mitt fokus låg enbart på att blir frisk. Vila så mycket det går, sova ordentligt och äta bra. Idag Söndag, nästan en vecka efter första sjukdagen känner jag mig mycket bättre. Under tiden när jag inte tränat och jobbat lika mycket har jag istället kunna fundera och reflektera över andra saker. Att våra sjuk, att ta det lugnt, att koppla av på riktigt, är precis lika viktigt som att kunna köra all in. Det slog mig i förrgår att jag inte ska piska sönder mig själv detta år. Målet är att ha ett bra och stabilt tempo i 10-tals år framöver och för att palla det behöver jag med jämna mellanrum ta det lugnare och se det ur ett helikopterperspektiv mer.

Har nu listat 5 saker jag behöver i min vardag för att fortsätta driva och ha kul framöver. Den listan håller jag dock för mig själv.
Äventyr med Henrik idag. Han har en överraskning planerad för oss, ska blir sjukt kul!
Ta hand om Er
/Gustaf

SUPERMENSCH – Dokumentärtips

25 oktober - 6:42

Niklas och jag tipsar varandra om Dokumentärer så ofta det går och sist fick jag höra att jag borde se Supermensch, filmen om Shep Gordon. Helt ärligt hade jag ingen koll på karln men jäklar i min låda vad han åstadkommit i livet och inte genom pengar utan genom kontakter och smartness. Riktigt vass PR-Marketing-hjärna! Så har du lust att vidga vyerna lite, in på Netflix och dra igenom den. Så värt. supermensch /Gustaf

HAVING FAITH

12 oktober - 23:45

kroatien-2016-del-2-1-5Ok, så klockan är 23:29 och jag har precis avslutat sista klicket på jobbfronten. Suttit och kategoriserat 300 produkter i vår nya e-handel som skall gå live om ett par dagar. Inte det mest stimulerande av arbetsuppgifter but hey, someone’s got to do it! Monkey-work är inte så kul att delegera heller för det känns ibland som ett straff.

Avslutade iaf klickandet och gick in på Jons blogg, numera Jons Vlogg och spenderade 8 minuter gluttandes på drone-material från Maldiverna, Jon som surfar i massiva vågor och bygger om sin keps för att inte få för mycket sol i ögonen, ungefär som trissreklamen ”det är inte lätt å vinne på låttow”-style. Jag ska inte säga att det känns hårt, för det gör det inte, att jag ”ligger här i soffan och jobbar” medan han surfar världens vågor. Jon förtjänar det och har slitit för det så för mig handlar det mer om den inre kampen mellan nutid och framtid. Vet inte hur många gånger jag tänkt att nu skiter jag i det här, jag pallar inte mer slit. Sälj företaget, åk på en 6 månaders resa runt jorda och utforska, lev dagen som den kommer och njut av världen. Sen går det en stund och jag är tillbaka igen, mer mitt mindset, en knuten hand i fickan och övertygelsen att det går att krama ut så mycket mer ur mig själv och företaget. Det där roliga och trevliga får jag göra sen, först hustlar vi sen njuter vi-attityden har blivit inpräntad i mig sedan barnsben. Min far gjorde ofta det roliga först och det tråkiga sist..eller inte alls (sorry pappsen) men sa alltid till oss barn att gör det tråkiga först (Städa ditt rum) så kan du göra det roliga sen (ut och cykla/leka). Kanske är det just den devisen som satt mitt livsmönster?

Det gick att applicera på träningen, sköt kost och träning + sömn nu så får du resultaten sen – sagt och gjort
Det gick att applicera på min utbildning. Plugga under terminen, lev ekonomiskt, jobba på sommaren och loven, så slipper du dras med ett studielån – sagt och gjort
Det gick att applicera på företaget. Plöj timmar, gör det dina konkurrenter inte gör och resultaten kommer – sagt och gjort

Kanske är det lite väl förenklat för någonstans så är det nog en kombination av det och tävlings- / prestationsmänniskan i mig som gör att den devisen blivit så starkt drivande. När det är som jobbigast och svårast, eller när det bara tar emot lite, så måste jag har en stark tillit till mig själv. Att jag innerst inne och ytterst ute vet att jag kommer leverera. Oavsett vad som händer, så kommer jag leverera i slutendan. Det är en mäktigt känsla. En känsla som gör en trygg i de allra märkligaste situationerna. Det, är något jag är stolt över, att jag som person gått från hängslen och livrem till att visa för mig själv att jag alltid kan lita på mig själv och min förmåga.

Så kvällens filosofiska råd: Gör saker som bygger ditt självförtroende och det innefattar att göra saker mellan varven som skrämmer en rejält, annars står man still i sin lilla ruta av komfort.

Adjökens och god natt
/Gustaf