TRÄNINGSTRAPPAN – VILKET STEG ÄR DU PÅ?

4 oktober - 7:11

Tidig timme kräver lugn musik – anpassat efter stämningen i kroppen.
Det är Fredag och vi ska snart ta oss an ”sista” dagen i veckan – kanske den bästa för många. För mig är det lite vilket om – sedan jag startade eget har dagarna mer eller mindre blivit irrelevant. Det enda som är sig likt är den absoluta höjdpunkten på dagen. Jag får spendera ett par timmar på mig själv där jag arbetar hårt för att utveckla min fysik och komma närmre mina mål. Har många gånger fått frågan vad det är som skiljer min träning nu mot för ett par år sen när jag var i början av gym-karriären så tänkte dela med mig av det till Er så att ni kanske kan ta nästa steg och fortsätta utvecklas. OBS! Detta är bortsett från kosten och fokuserar enbart på träningen.

slider3

Jag väljer att se det som naturliga trappsteg.
Steg 1 – Du köper ditt första medlemskap på det lokala gymmet. Du är 15 år och dina testonivåer är skyhöga (för killarna). Du har sett de stora hockeykillarna och vill också har muskler. Du vet egentligen inte så mycket mer utan du går dit, försöker se världsvan ut fastän du innerst inne är rätt vilsen och det första du tar tag i är en skivstång. Du ”bänkar” så tungt det går, det är snett, du vacklar och polarna tittar på när du failar, tar sedan tag i stången och drar upp den med all sin kraft och ni ”rackar in”. ”Fan de där kändes bra”. Hockeykillarna kommer och slänger ur sig en kommentar att man inte borde få bänka om man inte tar med än 50 kg (så var det för mig). Efter 3 set med olika repsantal går man till bicepscurlen och kör lite i skymundan – Armen sväller upp och man tar lite mer vikt. Här snackar vi inte kontrollerade curls utan ”få – upp – vikten” curls. Det är lika vingligt och snett som bänken men man reflekterar inte över det – man tränar ju för sjutton. Så här fortsätter det ett tag eller ett par år beroende på när man träffar / kommer i kontakt med någon som säger att man måste träna hela kroppen och kanske att man ska sänka vikten lite och tänka på utförandet.. Drivkraften här är vilja.

Steg 2 – Efter den smärtsamma lilla skadan eller kommentaren från den stora starka killen på gymmet att man ska tänka på teknik, utförande och kontroll så har egot fått sig en liten smäll. Sagt och gjort kastar man upp en film på träningsforumet och ber om feedback. Plötsligt är ens fantastiska styrka inte värt så mycket när du blir sågad vid fotknölarna. F*N tänker du. Man måste ju lyfta tungt för att bli stor? Nåväl, det går en dag och du provar att göra små justeringar i din ”teknik”. Det känns konstigt nog ganska bra och träningsvärken dagen efter känns för första gången i bröstmusklerna och inte triceps/axlar. Det här med teknik kanske är något för mig? Du läser på mer kring basövningar – kollar på fler videos – läser mer. Nu är du på väg. Att komplettera vilja med lite teknik är framgången under denna period.

Steg 3 – Tekniken tog dig vidare – du växer på bra tycker du men du upptäcker att det är tråkigt att köra 8-10 repetitioner, varje pass, varje månad. Till slut tar du mod till dig att skriva igen på forumet, du kanske startar en blogg/journal och skriver om din träning. ”Varför går jag inte framåt” lyder rubriken och det svämmar över med tips, några positiva kommentarer om din utveckling (som du inte ser) och rätt var det är har du fått lite hjälp med ett träningsupplägg som faktiskt har olika reps, bättre intern struktur på övningarna och nu jääääklar ska det gymmas. Här lyckas du för första gången kombinera teknik, vilja och ett strategiskt upplägg. Från att ha tränat på vilja, med lite teknik kan du nu börja addera kunskap och strategi.

Steg 4 – Kunskapens moder – repetition som det så fint kallas. Du förfinar din teknik, kanske är det för att du börjat träna med en duktig bekant, tagit hjälp av en PT eller bett om tips från de starkare herrarna/damerna. Du kopplar in kontakt, kör negativt, lär känna din kropp på riktigt och istället för att göra som man ska – gör du som du känner är rätt för dig. All din kunskap, teknik och vilja har du nu individanpassat och den sista pusselbiten är på plats. Nu är det bara att nöta, ta i allt vad du orkar, nöta, justera vissa övningar / reps efter en period, nöta, ta i lite mer, småfula upp vissa reps för att krossa dina så jobbiga viktbarriärer som så länge varit där och spökat. Sen nöter du igen – och hela tiden tycker du att det är kul – för annars orkar du inte så när folk frågar hur du orkar förstår du inte frågan. Det är ju höjdpunkten på dagen?

Idag kan man med ganska enkla medel gå en crasch-course i denna (8-åriga i mitt fall) resa. Det finns många duktiga PTs och individer där ute som mer än gärna hjälper till, antingen mot betalning eller av välvilja. Är du vid det första steget är min absoluta rekommendation att du tar hjälp på ett eller annat sätt. Inse att du inte kan allt från början och att din resa kan bli så mycket rakare med lite hjälp och guidning.

Ser man till min utveckling har jag inte gått framåt så enormt mycket styrkemässigt under de senaste åren men ser man till min teknik, utförande och resultat av de individuella repetitionerna så får jag ut nått enormt mycket mer idag än för tex 3-4 år sedan. Jag flyttar samma vikt men på ett rätt och kontrollerat sätt som får mig att bli bättre, för varje pass. Jag vet hur mycket jag måste ta ut mig varje pass för att få mer muskler och gå framåt. Det vet nog du också!

Chins 2009

Chins 2012 – ca 3:30 in

Hoppas detta uppskattades. Nu ska jag äta frukost
/Gustaf

6 kommentarer till “TRÄNINGSTRAPPAN – VILKET STEG ÄR DU PÅ?”

  1. Jävlar Gustaf! Va som en film som spelades upp framför mig, kände igen mig sjukt mycket :P

    Bra skrivet :)

  2. Daniel skriver:

    Grymt bra skrivet, kunde relatera mycket & vart glad att du återigen sätter fingret på verkligheten, det är du väldigt bra på! :D Ha det!

  3. C.Hallberg skriver:

    That’s what i’m talking about! Tack G! Inlägget ledde till att man fick en inblick i sin egen utveckling och vart man själv befinner sig bland dessa första trappstegen. Uppskattat!
    /C

Kommentera


+ tre = åtta